4662.

Mark Harris:

With that in mind, let’s look ahead to what’s on the menu for this year: four adaptations of comic books. One prequel to an adaptation of a comic book. One sequel to a sequel to a movie based on a toy. One sequel to a sequel to a sequel to a movie based on an amusement-park ride. One prequel to a remake. Two sequels to cartoons. One sequel to a comedy. An adaptation of a children’s book. An adaptation of a Saturday-morning cartoon. One sequel with a 4 in the title. Two sequels with a 5 in the title. One sequel that, if it were inclined to use numbers, would have to have a 7 1/2 in the title.

Det ironiska är att filmindustrin inte fattar varför folk går allt mindre på bio…

K.D. Lang:s “Tears of love’s recall”. Skriven av henne tillsammans med Ben Mink för hennes fantastiska 90-talsplatta Ingénue.

Love
Thing of might and dread
Stays the saviour and poison to all
Of heart and head

Love
Force of death and birth
Still lies naked when next to the truth
So spins the earth

The tears of love’s recall
Like blood to chocolate fall
(And) love
The common salt of thirst
Runs like water and cuts through the lives
Of blessed and cursed

The tears of love’s recall
Like blood to chocolate fall

The tears of love’s recall
Like blood to chocolate fall

Tror plattan finns på iTunes. Köp den.

Så jag ligger här i soffan hemma. Det finns ingenting att se på TV, och jag kan inte sitta framför datorn mer än några minuter innan jag börjar må illa. “Något med balansnerven”, säger kiropraktorn som också noterade svullna lymfkörtlar och svullen hals. FASS antyder att det kan vara en biverkning av en medicin som jag äter sedan ett halvår tillbaka för min ADHD, och läkarna på företagshälsovården gissar på ett fästingbett eller nágon annan infektion eftersom jag utöver yrsel, trötthet och konstant illamående också fryser och svettas om vartannat.

Så jag ligger med min (eller snarare familjens) iPad (ska minsann köpa en egen tids nog…) och läser lite bloggar, vilar lite, skriver ett kort mail, vilar lite till, osv. En blogg jag fastnat för är mnmlst och när man ligger här hemma i ett tyst hus och det enda sällskap man har förutom sin iPad är en exceptionellt skicklig polsk kakelsättare som utöver polska pratar lika usel tyska som jag, så drabbas man ibland av filosofiska grubblerier. Denna text fastnade jag för och tycker att den kan vara läsvärd för alla, oavsett om man instämmer med innehållet eller inte:

Our lives are filled with things we need to do. Until we look a little more closely at those needs.

Think about what needs you might have: the need to check your email every 15 minutes, or empty your inbox, or read all your blogs, or keep something perfectly neat, or dress to work in the latest fashions. The need to constantly badger your kids about things, or control your co-workers, or meet with everyone who wants a meeting, or be wealthier and wealthier, or own a nice car.

Where do these types of needs come from? They’re completely made up.

Sometimes the needs are created by society: the industry you’re in requires you to work until 9 p.m. or dress in impeccable suits. Your neighborhood has certain standards and if you don’t have an impeccable lawn and two BMWs in the driveway, you’ll be judged. If you don’t have the latest iPhone, you won’t have your geek cred or status symbol, and you’ll be jealous of those who do.

Läs resten här.